ernstheimer

Okej, jag tänkte så här; det är dags för en uppdatering, och det känns på något sätt ganska givet att skriva något om den högtid som är nära förestående. Den stora utmaningen blir då att undvika plattityder och en, i detta ämne så vanligt förekommande, illasittande mysighetsfaktor. Därför blir det här ett inlägg som genomsyras av en något forcerad anti-julanda. Det ska redan här fastslås att Ernstheimer egentligen gillar julen och att det här på intet sätt är ett försök att ställa sig över de personer, tankar, känslor, tendenser, fenomen etc. som jag just är i färd med att kritisera. Däremot är det ett försök att skapa lite balans bland alla andra ystra kärleksförklaringar till julen.

Julen fördummar människor. Vanligen reflekterande och kritiskt tänkande personer tar semester från all seriös hjärnverksamhet under julens mest hektiska dagar. Det är som om vi alla genomgår en massiv hypnos under vår barndoms jular och som på en given signal - det måste vara den där vedervärdiga Absolute Christmas-cd:n som aldrig vill försvinna - hamnar vi i trans under hela december månad. Vi är alla offer för en julnostalgi som gör oss till menlösa får i den julfundamentalistiska flocken.

Helt plötsligt måste folk ge sig in i projekt och företag som man aldrig skulle ägna sig åt under resten av året. Jag ska inte exemplifiera precis här utan istället tänker jag nedan göra en helt egen julkalender, några dagar försenad emellertid, bestående av de mest idiotiska jultraditionerna. Om ni vill kan ni öppna en lucka om dagen för att sprida ut den där balansen som jag initialt talade om, men i ärlighetens namn - vore inte det egentligen att göra en paradoxal uppmaning att följa de gängse traditionerna?

1. Julkalendern.
Vid vilken ålder finns det någon större poäng med en chokladkalender förutom att få tugga i sig en liten bit choklad om dagen? Och, kanske har man blivit för gammal, visst har SVT:s årliga dramaproduktion inte varit något att hänga i julgranen sedan typ..hm.. Sunes Jul 1991.

2. Julkort.
Ett helt års negligerande av kontakter och relationer, som kanske skulle må bra av att skrotas på heltid, ska hållas vid liv genom den konstgjorda andning som stavas julkort. Inte alls sällan visualiserad av texten God jul & Gott nytt år på ett illa och för ändamålet arrangerat fotografi.

3. Julmusik.
Jag har varit inne på det tidigare; när man hör Tänd ett ljus för 70:e gången på en månad blir man lite lätt frustrerad. Och man vet att det kommer att fortsätta..år efter år. Fast Fairytale of New York kommer alltid att vara grym. Inte minst med Håkan och Plura.

4. Pomander.
Det brukar alltid dröja ett par månader innan jag kan äta apelsin efter att den där stickande doften av apelsin och nejlikor stått mig upp i halsen i ett par veckor.

5. Dans kring granen.
Det är kanske en myt att man ägnar sig åt det, själv har jag aldrig dansat runt granen, men jag kan inte för mitt liv förstå tillfredsställelsen i att röra sig runt det där barrträdet till tonerna av Nu är det jul igen.

6. Knäck.
Mycket jobb för så lite. Om knäckmakarna en enda jul mot alla odds verkligen skulle lyckas få den så där  god och hård som den ska vara så är den ändå helt omöjlig att äta i någon större utsträckning.

7. Julskyltning.
Näringslivet gör gemensam sak redan i november och försöker egentligen från ingenstans skapa julstämning i höstmörkret, men det känns alltid som om julskyltningarna kommer minst två veckor för tidigt.

8. Jultidningar.
Hur många ungdomar har inte blivit lurade att springa ut och försöka kränga tidningar i september med julen som förevändning? Det brukar sluta med att föräldrarna köper en massa tidningar och böcker som de egentligen inte vill ha.

9. Grötrim.
Ris á la Malta i all ära, men varför måste man konstra till en pregnant efterrätt med konstiga traditioner? Mandel och rim, jag förstår inte. Nej, det räcker att det rimmas en gång under julen och det är på klapparna.

10. Julfilmer.
Med ett mysigt jultema verkar folk kunna acceptera vilka undermåliga filmer som helst bara för att få lite extra julstämning. Men det finns bra exempel också och värda att nämna är It's A Wonderful Life och Tomten är far till alla barnen.

11. Julottan.
Det känns som om folk rusar till kyrkan tidigt på morgonen för att få en liten dos av det riktigt kristna julfirandet för att på så sätt legitimera sitt annars sekulariserade dito.

12. Julklappshysterin.
En av de största anledningarna till ångest och panik under december är såklart julklappshysterin. Många klappar ska införskaffas och det är ett hårt jobb att klara balansen mellan att vara innovativ i sina köp samtidigt som man får tillbörlig feedback från mottagaren. För det mesta blir det ändå fantasilösa klappar; somliga ger pengar, somliga går på säkra kort som en bok, en standardskiva etc. och somliga sticker fingret i vädret och köper årets julklapp. Koppla av istället och köp klapparna i mellandagarna då det är mycket billigare.

13. Lucia.
När man tänker efter så är det ändå en stor prestation av alla föräldrar som år efter år står ut med sina skolbarns tafatta försök att sprida julstämning. Det är samma sak varenda år; någon tärna får en fnissattack efter att ha sjungit fel, lucian får stearin i håret, stjärngossarna skrockar avdramatiserande när de sjunger Staffan Stalledräng och fröken slänger pärlor för svin med sina anvisningar om stämmor och tempoökningar.

14. Kan du vissla, Johanna?
Jag fastnar alltid framför den här filmen som går på SVT direkt efter Kalle Anka på julafton. Och det slår mig alltid att det inte är så lite Kejsarens nya kläder-känsla på det här Per Oscarsson-pekoralet. Men återigen; man tittar utan att egentligen reflektera av den enkla anledningen att traditionsfaktorn är så frapperande hög.

15. Pepparkakan.
Den är med bland de mest överskattade bakverken alla kategorier. När man först stöter på den i november är den så klart en trevlig bekantskap att återse, men det är en inledning på flera veckor fyllda av events där pepparkakor är ett givet tilltugg på fikabordet. För att inte tala om de smaklösa pepparkakor som man åstadkommer vid det årliga pepparkaksbaket. Har man inte tröttnat på pepparkakorna före lucia så är man duktig, eller så kanske man borde passa på att kolla upp smaklökarna innan det är för sent.

16. Julpynt.
En och annan julbonad och ljusstake är väl okej, men i grannskapet finns det alltid någon som ska vara värst. Flera kilometer ljusslingor monteras upp i trädgården hos någon pyntfrigid granne och man kan undra vad som är drivkraften bakom den aktionen? För mycket ljus är inte mysigt, det visade Chevy Chase med all önskvärd tydlighet i Ett päron till farsa firar jul.

17. Julmaten.
Okej, all julmat är inte fel. Men det finns ett par vansinniga exempel. Vilka människor är det egentligen som äter t.ex. dopp i grytan, sylta (SYLTA!), lutfisk och brunkål?

18. Julgransplundring.
Detta, allt annat än mysiga, julefterspel håller sannerligen inte vad det lovar. Plundring? Nej, snarare skändning av ett nästan helt förruttnat lik är vad det handlar om.

19. Julgodis.
Marsipangodis är inte optimalt att äta efter att det legat i en plåtburk i mer än en vecka. Det är torrt och tråkigt och får nästan de läskiga fikonen bredvid på bordet att se inbjudande ut.

20. Julgranen.
Det finns undantag då granen, utsmyckad och fin, fyller sin funktion i all sin prakt, men de flesta granar är faktiskt fula. Inte minst om de är gjorda av plast.

21. Kalle Ankas jul.
Mycket snack om Kalle Anka och, det är klart, vi tittar alla storögt och förtjust på de tre inledande filmerna. Men sedan avtar intresset undan för undan och når sin kulmen när Tjuren Ferdinand kör igång med sin motsträviga stämma.

22. Knäcka nötter.
Det är gott med valnötter, det erkänner jag. Men de andra sorterna; finns det egentligen någon som knäcker dem av någon annan anledning än att valnötterna har tagit slut och att jultristessen slagit till i mellandagarna?

23. Jultomten.
Vem är han till för egentligen? De flesta av barnen är rädda för honom och spelar med mest för att han kommer med paket till dem. Men de där papporna som ska ut och köpa tidningen ska verkligen ha cred för att de försöker göra något skojigt och påhittigt. Eller..näe.

24. Jesus.
Och för den delen resten av den kristna influensen på dagens julfirande. Krubbor är julpyntets felande länk. Lämna den där lilla snubben på vinden istället.


Okej, med det lämnar vi julkalendern och går över till dagens lista som tar upp roliga tautologier. En tautologi är en onödig omsägning av samma sak, alltså ett s k tårta-på-tårta-uttryck. Jaja, ni märker snart vad jag menar.

Topp 5 roliga tautologier:
5. salsasås
4. backa bakåt
3. entréingång
2. CD-skiva
1. basketkorg


Nä, men då tänkte Ernstheimer passa på att önska alla läsare en god jul. Vi hörs nästa gång vid årsskiftet tror jag och då kommer listan över årets 100 bästa låtar publiceras. Ni har väl inte missat motsvarande lista för 2005 som finns i inlägget Listor? Trodde inte det heller.

Dagens ordvits: utgår p g a bristande intresse från både Ernstheimer och läsarna.